Somewhere there's a sun

Heyo bitchizz.

Igår var en toppendag! Vi åkte på förmiddagen till Hästkliniken, med Buggan i bagageutrymmet. Efter en nogrann besiktning från topp till tå så kom vi fram till att det inte finns ett enda fel på den lilla hästen så han är nu SÅLD! Det hade inte varit ett dugg roligt om han inte kommit dit han kom. Han kommer få det otroligt bra och jag hoppas och tror att jag kommer få updates från honom lite då och då vilket är sjukt kul och skönt när det är en sådan speciell häst!

Jag var superglad på vägen hem, "yes, en häst mindre, äntligen!" varpå mamma fort spräcker min bubbla, och säger att vi ska ta hem Bazinga (1år) och Challe (3år) på eftermiddagen. Suck. I ett par timmar fick jag njuta av att bara ha 7 hästar på gården. Nu har vi 9st igen. Challe, Bazinga, Nathalie, Zwiggy, Totte, Fille, Lamell, Olle och Carro. Olle är inte min och Bazinga ska inte ridas, så det är 7 hästar. Det är ändå för många, bara så ni vet.

Sussa ska jobba med Challe från marken fram tills på måndag och då tänkte jag börja rida honom. Red in honom i våras eller förra hösten, ingen aning, men då var han fullt ridbar i alla gångarter så detta ska nog inte bli något större problem.

Jag vill tacka för alla underbart sköna kommentarer, tack för att ni inte är bittra,det känns i hjärtat. Det finns gott om tråkiga trevliga jättebra människor som säger rätt saker och är bra förebilder. Sålänge jag inte skadar någon eller är elak (vilket jag är övertygad om att jag vid detta tillfälle inte var) så tänker jag uppföra mig bäst jag vill. Krama din häst och le åt din medmänniska. Pls.

 

Here we go

Hejhopp!

Flera som tjatar på att jag ska blogga. Typ min kusin och Fröken Sjöstedt. Men mest är det min förbannade instagram bild som fått fart på mig. Läs hela inlägget om ni väl börjar, det skulle kännas fint i corneliahjärtat.

I söndags  var jag nämligen i Mantorp (Mjölby ridklubb) och tävlade. Dagen var otroligt lång och det hände så förbaskat mycket. Hästen vände runt i trailern och fastnade i hönätet (när jag inte var där) och det blev lite rabalder kring det osv. Det var OTROLIGT lerigt överallt. Ingens fel, alla gjorde så absolut gott dom kunde, MEN sakerna blir leriga, oavsett hur man än vrider o vänder på saken (och sakerna). Den söta hästen försökte bocka av mig två gånger vilket också bidrog till en viss trötthet hos mig som tävlingsmänniska och det tog hela förbannade dagen. 

Det ska noteras att bilden ovanför denna bildtext, är en selfie där jag somnat på soffan och är halvt förstörd. Vilket också bidrar till det komiska värdet i texten. 

Jag skrev iaf på min instagrambild:"Jag hatar endagars tävlingar. Nästan åkt av två gånger och inte en enda grej är ens LITE ren. Fula hästar överallt och dom flesta hade tur om dom kom rätt på typ ett hinder var. Lilla Lamell var iaf felfri i 110cm efter att helhjärtat försökt bocka av mig på framhopp #AforEffort, sen somnade han i trailern resten av dagen. För ja, endagars tävlingar tar resten av dagen. #godnattbroder #regionalatävlingar #jössesamalia #chilla #detärintevärldscupen #slappnaav #taendrink #ochenspliff"

Exakt så skrev jag. Det enda folk reagerar på är "Fula hästar överallt och dom flesta hade tur om dom kom rätt på typ ett hinder var". Och alltså.. Helt ärligt, att skriva hela inlägg om den lilla meningen, är PRECIS samma sak som att jag skrev dne lilla meningen utifrån hela den tävlingen jag var på. Man tar det lilla negativa och gör en poäng av det. Jag gjorde en sarkastisk och rolig poäng av det, när mina ord istället vänds om till något fruktansvärt seriöst och elakt. 


Dom säger att jag klankar ner på folk, gör en poäng av att alla faktiskt inte kan rida på elitnivå av olika anledningar och att det är otroligt kaxigt av mig att uttrycka mig så. VART är det kaxigt? VAD i det jag skriver antyder att jag är bättre än någon annan? Herregud jag har väl också börjat någonstans. Jag var ju också där, med unghäst. Det är JÄTTEroligt att se de ryttare som verkligen är där för att dom älskar sin häst och det är inget annat än ruskigt roligt att hoppa. Även om det inte är så högt. Dom som klappar sin häst när dom kommer fel på hinder. Dom som är glada ändå, för det är ju roligt dehär med hästar.

Det JAG reagerade på, som i kombination med flera saker under dagen fick mig att uttrycka mig som jag gjorde, var de människor som är så BITTRA, som skenar runt banorna o bommarna flyger hejvilt, som fräser åt funktionärerna och hästarna. Dom har ju uppenbarligen inte ett dugg roligt på tävling, DET är bittra människor. Och detta är verkigen inte bara från tävlingen i söndags, det är mer en allmän poäng som jag mer än gärna tar upp, att folk är för förbannat seriösa och sura. Klappa din häst, krama din hästskötare och säg "tack" och "snälla" till funktionärerna. 

Och "Fula hästar överallt" är verkligen så långt ifrån ett seriöst uttalande man kan komma. Det är lite som när Zwiggy flemar när jag tränsar henne (varje gång) och jag säger att hon är ful. Det är som o säga att brad pit är ful. Okej, faktiskt inte, vill bara poängtera att brad pit inte är ful. (have my children pls).  Dock, det som triggade att jag ens skrev just så, var för att jag såg flera hästar på just den tävlingen i söndags som var så omusklade/feta/magra eller gick med huvudet i vädret (där har jag faktiskt noll tolerans, oavsett nivå, skärp er, underhalsar är aldrig ok, dessutom fult).

Jag ser migsjälv som en ödmjuk person. Jag tycker verkligen inte att jag är bättre än någon annan. Och det är så jävla självklart för mig att jag inte är det, vilket kanske gör att jag lättare skriver saker som trycker folk på tårna lite. Då jag är så övertygad om hur lite vikt det är bakom många av orden jag säger, de har bara ett underhållningsvärde. 

SÅ. Kommentera gärna om det är något ni tycker är oklart. 

 
RSS 2.0